Fru Eriksson -

Vår bröllopsdag !

Publicerat 2013-06-02 23:00:15 i Allmänt

Dagen började 06.15 för mig, jag vaknade en kvart före alarmet och hade en äcklig klump i magen, rusade in på toa och flåsade vid toastolen, men det kom inget spya som jag förväntade mig, så jag klev in i duschen istället och gjorde mig klar.. Strax före sju klev Cecilia upp och berättade vilken hemsk sovkamrat jag varit i natt, jag hade gnisslat tänder (som jag inte gjort på länge) snodde allt täcke och rullad in mig i den så hon var helt utan. Usch, snacka om inre oro typ!

Vi började gå mot frissan 7.55, då det endast är ca 2 minuter ifrån henne, men hon glömde kameran hemma så jag gick dit ensam med klänningen i högsta hugg.

En morgonpigg och glad Tove hade dukat upp för frukost åt oss tre, men vi inledde med att rulla upp mitt hår i spolar och sen högg jag in på frukosten. (Har tyvärr inga bilder från förberedelserna, dom har Cecilia på sin kamera) Cecilia fick sitt hår i rullar också sen vilade vi i "värmeskåpen" haha, sen kom mormor och mamma. Och ja, dom flesta hade rätt, mamma grät första gången på dagen hos frissan.

När mormor och mamma fått håret fixat så åkte dom vidare, mamma skulle binda mina blommor och mormor göra husbestyr hemma. Vi började med Cecilias hår igen, hon tog ur rullarna, åh, så fint det blev. Riktigt 60tals frisyr typ!

Sen var det min tur, tiaran åkte fram och pärlnålarna åkte fram också. I alla fall, vi var väl kanske klar runt.. 12.00 kanske? En timme ungefär tills Eivor (hon som fixade klänningen åt mig) skulle komma, hon skulle ju hjälpa mig med klänningen, när klockan blev ungefär 12.45 började jag bli nervös.. hon hade inte kommit ännu. Jag provade ringa, men fick inte fram så signaler alls. Puuuh, andas lite tänkte jag, ringde två gånger till sen kom jag äntligen fram.

Hon blev så glad att jag ringde, hennes kunder kl 12 hade dragit ut på tiden och dragit dit en fotograf så hon hade inte kunnat lämna ateljen förrän ca 12.45.. så när jag fick tag i henne var hon i Valbo. Pappa dök upp, han fick en trimmning på luggen så när jag frågade om han hade blommorna med sig så såg jag paniken i ögonen på honom, han hade glömt dom.. Men som sagt, klockan var 12.50 han skulle ju hinna hem och tillbaka, tar 12 minuter ungefär.

Vi bestämde oss för att jag skulle börja hoppa i klänningen lite, vi drog den på plats, i alla fall sen väntade vi. Sen dök hon upp, hon började direkt och snöra och härja, Tove sminkade klart mig medan med läppstiftet och sista dutten i håret. Mer spray, spray och spray.

Pappa kom tillbaka, stressad som sjutton. Och jag blev precis klar, Tove slängde ner alla mina tillbehörigheter i en svart sopsäck, jag tänkte bara på klockan och blev bara mer och mer stressad, Cecilia lugnade ner mig och sa att vi visste skulle hinna i tid till kyrkan, klockan var då 13.40..

Pappa for ut i bilen först, Cecilia och jag strax efter Tove och Eivor efter, E hjälpte mig in i bilen med släpet och allt.. Var nästan tårögd när jag tackade henne och sa hejdå och Tove skulle skynda sig efter när vi åkt. Vi åkte Stigen dit, klockan gick väldigt fort och jag tyckte bilen gick så sakta. Cecilia satt där, coollugn bara och sa, vi hinner, det är lugnt, ta de lugnt.. Blodet bubblade och kände svetten i svanken.. inte bara för att vi var sen, utan att snart var det ju dags, att gå ner för altargången, fast denna gång framför massa folk.. inte ensamma i kyrkan. ujujuj, vi körde upp, parkerade och jag kramade prästen. Vi var redo.. klockan var drygt 13.53. Tove kom springades och piffade till håret sen gick hon in.

Jag och pappa smög in i foajen i kyrkan och gömde mig bakom hörnet så ingen skulle se mig, men nyfikna människor som våra marsalker stod där och Fredde som var fotograf kom ju såklart och knäppte kort. Haha. Vaktmästaren satte igång klockorna, då bankade hjärtat hårt i bröstet.. Pappa tog min hand, Cecilia stod redo (nu när jag skriver detta håller jag seriöst på att börja grina och hjärtat slår som en tok!) När klockorna tysnade började introlåten till vår inmarsch, vi stod stilla i en evighet kändes det som innan jag sa åt Cecilia att gå..

Pappa och jag strax efter, hjärtat slog och jag andades plågsamt hårt, pappa sa bara lugn lugn lugn första metern i kyrkan. Jag var glad att jag inte såg Emil för Cecilia gick före annars hade jag nog börjat gråta för läppen darrade bra mycket när jag fick syn på alla vänner. Sen såg jag honom äntligen, med det bredast smile jag någonsin sätt. När vi kommit fram till trappen kom Emil ner, jag rev åt mig hans arm, pappa gick och satte sig. Jag darrade så..

Tre trappsteg upp, jag höll inte upp klänningen för jag hade blommorna i vänsterhand och emils arm i högra, så jag klev på klänningen, men lyckades fakiskt lirka mej ur det.. men folk såg nog. Låten slutade och vi var framme, rätt bra tajming faktiskt..

Vi kom fram till altaret och prästen stod inne i ''ringen'' han välkomnade alla till denna fina dag. Ja vigseln gick bra, vi talade högt och tydligt när vi sa våra löften. Jag höll Emils hand hela tiden och vi tittade till varandra lite då och då. Det var så himla fint, jag är så glad att Emil övertalade mig att vi skulle gifta oss i kyrka. Vi lyssnade till Björn Isfälts låt till Ronja Rövardotter och jag suckade lyckligt.

Utmarchen var hur mäktig som helst. Medelssons musikstycke. Alla stod upp och blixtrarna bara vimlade, vi bara log så där fåntigt och töntigt så vi var nog inte så söta, hahaha. Vi försökte gå sakta, men på slutet så gick vi rätt fort.. vi svängde in på toan och gömde oss tills folket gått ut, Emil slängde sig över vattnet och torkade svetten hur pannan, stackarn, och hans hosta var inte rolig. Vaktmästaren kom och sa att - Det är några som väntar på er... Vi drog efter andan och begav oss ut, vi blev bombaderad med solrosfrön, blomblad och även lite ris (märkte vi senare på kvällen när vi tagit av oss kläderna, riset alltså)

Sen kom alla fram, en och en och gav oss kramar och gratulationer, vi fick blommor, lyckönskningar och paket. Mamma var helt rödgråten och jag var nära tårarna igen.. Pappa körde fram bilen och vi klev in efter några fler kramar och kort. Vi åkte direkt mot Sandviken, som såklart efter en lördag kl 15.00 så är stan död ;) Vi for till Lokalen. Lite folk hade redan samlats och vi hade fått paket och gåvor.. Jag ska vara ärlig så förväntade jag mig inte alls presenter, sånt litet bröllop med några inbjudna liksom.

I alla fall, får veta att cateringen har missat att vi skulle ha fått maten levererad VARM men den har kommit KALL. Ja, det var ju jävligt lätt och värma gratäng till 28 personer köttet gjorde väl inte så om det var kallt. Så vi fick hälla upp allt i formar och MIKRA!? Samt att det saknades sås till alla. Jag var så himla förbannad.. Anette tog tag i det direkt och skällde ut dom, men ingen tog på sig ansvaret. Jag blev utkörd ur köket och sa att jag bara skulle glömma och njuta lite, folk eller ja dom mindre modellerna av vuxna började bli hungriga så vi skjöt fram några lekar.

- Lappleken. Folk fick dra en lapp ur i en skål och imitera det djur som stod på lappen, alltså högt så den skulle hitta sin parner, Jag fick GET och min partner blev Cecilia :)

- Sammarbetsleken. Man fick ta sin djurpartner från tidigare och tillsammans skulle man lyckas knyta en sko, med bara en hand från varje ;) Alltså jag fick ta bort min vänstra hand och Cecilia tog bort sin högra hand. Aporna vann ;) Hahaha.

Då hade vi lyckats att få maten varm, tackar mamma, mormor, emils mamma, cecilia och brittis för detta. Vi satte oss, folk hade hittat sina festprogram och sina placeringskort med en liten rolig text inuti. Det blev några skratt i alla fall. Som jag hoppades.

Toastmaster Frank presenterade sig och presenterade första talare, min man! Han hälsade alla välkomna och tackade alla för att dom kommit. Sen presenterade Frank min pappa. <3 Han var så nervös.. men det gick så bra. Uppskattade det verkligen! Sen höll även Emils mamma, Birgitta tal. :) Man blir så glad!

Sen fick vi ta mat, brudparet först, waaaha.

När vi huggit in på maten och ätit så presenterades nästa talare, min storasyster med en fint tal med rim om min barndom, mina musikstilar och så ;) Det blev många skratt på det talet!

Sen höll även Cecilia ett tal efteråt, så fint, omtänksamt! Blev så glad över alla dessa tal, trodde ingen skulle prata. :)

Sen var det dags för Bestmannens tal, alltså Franks tal. Sen var det dags för mig.. pirrigt, jag darrade där jag stod och pappret fladdrade som i en orkanvind.. haha. Darrade nog på rösten också. Sen var det dags för Emils tal, det blev väldigt känslosamt, han var alldeles tårögd och röd i ansiktet så vi smet ut en stund när Frank annonserade om kaffe och efterätt.

När vi kom tillbaka skulle vi skära i kakan, kameror igen. haha, där vi matade varandra (; Sen satte vi oss till bords och då skulle Julia hålla tål, ett väldigt fint tal när vi träffades bla och hur länge vi känt varandra och att hon var glad över att Emil blev en nära vän till henne. Så fint <3

Sen var det dags för Ewa-Lena och tala, hon sa många kloka ord och jag kände att tårarna var nära och det var nog inte långt därifrån heller. Hon har gjort en fin bok om möhippan och svensexan, vilket jobb! Det blev en lång kram med henne. Underbara människor jag har runt mig. TACK <3 Tack alla som skrev tal.. glömmer aldrig.

Sen hade Frank faktiskt fått in lite telegram från mina fastrar med män samt en barndomskompis till mig. STORT TACK <3 Helt underbart. tacktacktack!

När vi suttit en stund så började mammorna med diskandet, folk började bli rastlösa så vi bestämde oss för att leka två lekar med oss som brudpar.

-Brudgummens ben. Jag skulle hitta min Emils ben, det var många karlar som ställde upp och det blev mycket skratt hörde jag, själv hade jag förbunda ögon. Det var många varierande ben , men jag fastnade för två stycken. Men jag bestämde mig till sist för ett ben och det var EMIL ERIKSSON. Dom två jag jag dividerade om var faktiskt Emils lillebror Erik xD Hahahaha.

- Lakans kyssen. Emil placeras bakom ett lakan med förbundna ögon. Egentligen skulle det vara damer, men vi blandade in båda könen, hahha. Emil valde mellan 4:an och 6:an som var mellan min syster MALIN och MIG. Han valde mig tillslut SÅ JÄVLA BRA ÄR VI TYP!

Sen lekte vi även Brudparets Skor.

Där folket fick ställa påståenden till oss - Vem diskar mest? Så skall vi hålla upp den skon som den tillhörde gjorde. Emils sko eller min sko liksom. Vi satt med ryggarna mot varandra och vi hade en av varje sko i våra nävar. Det blev jättemånga skratt och vi kände varandra väldigt bra tydligen, men vissa saker stämde ju inte ;) Då skrattades det betydligt mer.

Sen var det dags för presentöppning också (kommer inte riktigt ihåg vilken ordning det var faktiskt men det blev av i alla fall) Fick huuuuur många fina presenter som helst. Helt sjukt hur fina och underbara människor vi har runt omkring oss. TACK som fan.

Sen föll natten på och det blev lite dans, och folk drack mer och mer, mammorna härjade med disk och sådär, helt underbart. När klockan närmade sig tolvsnåret så var både jag och Emil trötta, vi tänkte att vi skulle börja röja snart för det skulle ju ta ett tag som sagt.

När klockan började närma sig ett så började vi med borden och plockade bort allt pynt.

Efter ca en timme så var i princip klara allt material skulle transporteras bort bara och sopor slängas. Mamma, Johan, Cecilia, jag och Emil var kvar sist och gjorde det sista. Cecilia och Johan drog iväg med bilen fullproppad och packade ur det mesta. Helt otroligt vad duktiga ni var <3 Sen kom taxin till mamma och pappa, som tog dom hem, Emil och jag larmade på lokalen och väntade under taket i regnet och vi fick ju lite regn på vår bröllopsdag. Cecilia kom och vi for hem till mamma och pappa och hämtade våra hotellkort för dom råkade vi packa ner och skicka iväg tidigare på kvällen.

Vi ställde av bilen hemma på vår gata och sen traskade vi alla tre, Emil, jag och Cecilia hem mot henne och vi vek sedan av mot Princess där vi fått en svit av mina föräldrar.

Vi tog hissen upp och hamnade i rum 402. Vi klev in och vi bara gapade.. Vi sprang in i badrummet och emil slog genast på badet och lät det rinna. Han hjälpte mej ur klänningen, ääääääääääääääääääntligen typ ;) Det stod jordgubbar och choklad och väntade på oss och kallt dricka.

Vi kröp ner i badet och låg kanske i 30 minuter innan vi klev upp för vi började gäspa lite farligt mycket. Vi kröp ner i den skönaste sängen på länge och vi lindade in oss i lakanen och vi somnade bokstavligt talat i varandra armar.

Det var våran brölloppsdag :) Lite stressig i början och panikartad, men det slutade i mycket skratt.

Kl 10.20 rullade frukostvagnen in i rummet, vilket frulle! ååååh, vilket lyx kände jag bara. Usch vart bortskämd man är. Vi åt en långsam frukost sen bestämde vi oss på att krypa ner en stund till i sängen, Emil somnade direkt och jag satt på tvn en stund och låg och åt jordgubbar till Face Off. Sen vaknade han till, gick in och satte på vattnet igen till badet och han bara såg så himla nöjd ut. Vi kröp ner i badet igen ;) hihi.

Sen var klockan redan 13.30 vi klev ur och låg och torkade i sängen och pratade om gårdagen. Lyssnade på musik och skrattade. Älskade stund <3

14.45 checkade vi ut och traskade hemåt, eftersom vi knappt drack något igår så körde vi direkt hem till björksätra och hämtade ALLA prylar från igår. Helt otroligt att vi fick plats med allt på en vända, älskade kombi! Vi fick gå många gånger i trappen innan vi fått upp alla presenter och prylar från lokalen. Sen for vi in till Gävle för att hämta hem våran lilla Loke.

Sen fick vi äntligen komma hem ordentligt. Vi värmade mat som blev kvar från gårdagen och vi käkade. Nu sitter jag här, skriver blogg om vårat bröllop, Så dethär är väl ett farväl kanske?

Jag har iofs börjat skriva tack-korten så det kanske bli sista inlägget för nu är vi ju MAN & HUSTRU <3

TACK till alla som varit med och hjälpt till med pyssel och röjde i lokalen, alla presenter och lyckönskningar. Ni anar inte vad det betyder för oss.

/ Emil och Johanna, par i 8 år gifta i En dag och 9 timmar ;)

Våra presenter..